Saknad<3
Denna kväll får mig att känna en stor klump i halsen, tårar som bränner bakom ögonen och en enorm sorg...
Min morfar var världens snällaste. Han var en duktig snickare och ganska händig med det mesta. Tyvärr så drabbades han i ganska unga vuxenår för både det ena och det andra. Men han var en krutgubbe som stod emot nästan alla sjukdomar som finns...Han var den personen som man alltid trodde skulle finnas kvar, ALLTID!
Den dagen hjärtat inte orkade mera så fanns han inte kvar. Vad hände egentligen?
Min morfar...världens bästaste morfar, krutgubben som var bäst på allt han tog sig för! Borta? Va!? Han fick inte vara borta!!!
Saknaden är otroligt stor, han var så snäll, rolig och bäst på att vara morfar! Han hade verkligen tålamod med oss barnbarn...Han gick där och vattnade sina blommor och påtade...satt vid muren och tittade ut över jordgubbsplantorna och potatisblasten, hallonen, dillen, tomaterna och alla grödor som han odlade...han satt där och tittade, filosoferade och jag tror att han mådde ganska bra då...
För exakt 6år sedan, insåg jag, när tårarna föll som mest, salta och svidande nerför de glödheta kinderna, människor lever inte för alltid...människor som du älskar och ser upp till går bort...
Jag vet att morfar är i himlen, för snart ett år sen tillsammans med mormor och Stampe, och tittar ned på oss, tar hand om om, ja, han ser efter oss så att allt går bra här nere...
Så ledsen för att vi fick sälja världens bästa trädgård, tomt och hus, som låg i världens bästa stad och på världens bästa Ö...Mitt älskade Gotland har blivit lite mindre, lite mer tomt, men fortfarande är det bedårande vackert...
Det får gå att börja om med nya tag, ute på landet på ön istället...
Jag har minnen, underbara minnen, som ligger kvar djupt inne i mitt hjärta som alltid kommer att finnas med, värma mig när jag känner mig nere och minnas barndomens sommrar på Gotland med enorm glädje!
Jag saknar Eugeniagatan 18 med Morfar, Mormor och Stampe, en jummen sommarkväll, känna doften från grönskan, höra ett tut från färjan, sittandes på trappen och njuta av varandras sällskap! Bara för en kort sekund sluter jag ögonen, känner efter med alla sinnen...och det känns, för en kort sekund, som jag är där, bredvid dom, som jag älskar så högt!! Vi ses i himlen, men som jag har sagt förut...så dröjer det förhoppningsvis några år, för jag har endel att göra här på jorden först...men sen, då får vi ses igen!!!
Tänk på en sak gott folk, era nära och kära är inte odödliga, någon gång kommer också dom somna in...så va snälla mot er omgivning, ta hand om varandra och ge kärlek!
Tro, Hopp, Kärlek! Från världens bästa bok! 1 Kor 13:13
<3 mme
Mitt Paradis!
Familj och andra tankar
Det är inte ofta jag träffar alla i min familj på en och samma dag...när jag insåg att jag hade gjort det blev jag väldigt glad, satt och log för mig själv i bilen på vägen hemmåt...
Har även träffat Martin, min älskling..sov hos honom från igår...lite ledsen för att jag inte träffar honom mer än vad jag gör, men när han jobbar på vardagar och jag ofta jobbar helg, så blir det så dumt...men vi fixar det!
Är så oerhört tacksam för min familj och deras "familjer"...är så glad att få vara en del av det...finns inga bättre!
Visst kan man ryka ihop, men det är ju för att man bryr sig om varandra...man måste ju få säga sin mening och när meningar skiljer sig åt så kan man gapa lite, men det är nyttigt att rensa luften ibland...det tror iaf jag!
Nu till en sak som jag har tänkt på och som jag inte riktigt kan sätta ord på...
Jag kan också fastna i det förflutna...allt gott som har hänt mig, alla roliga minnen och det svåra som gjorde en stark-starkast i världen! man var oförstörbar..inget kunde ta ner en på jorden, man var helt enkelt oövervinnerlig...detta ger också en tryckt känsla..hur bra man hade det, hur bra det var att det inte fanns problem och om det gjorde det gick det att skrika ut sina känslor...
Jag vill leva i nuet, jag försöker så gott jag kan...men det är så svårt när man har så mycket tid till att fundera och filosofera...när man är ensam den största delen av dagen...
Jag känner att jag vill ha ett jobb jag trivs med, en vardag som fungerar och slippa känslan av ovissheten och leva i nuet...
Visst ska man minnas, men jag vill inte känna att jag vill tillbaka till det som varit, för det var då...sedan vill jag inte försöka planera min framtid till max heller...
Hörde en bra sak för några dagar sen, det var så sant!!
"Om du har ena foten i det förflutna och den andra foten i framtiden, pissar du då på nutiden?"
Jag vill inte "pissa" på idag..så jag ska försöka leva livet dag för dag, istället för år...
<3 mme
Mot sängen...
Igår jobbade jag från 17 till 01.15, ganska seeeegt! Därför sov jag idag, väldigt länge (ingen väckte mig, tjohoo!) och när man sover länge på dan, till 12, så är man lite små seg...efter 2h i vaket tillstånd ringer Tom från Aspa...
En dag som jag hade planerat att städa, tvätta- medan jag väntade på att Martin skulle sluta och sedan åka och umgås med honom, förvanlades på 5röda till en jobbkväll...så kan de gå när man vart arbetslös i drygt 2 månader och verkligen behöver pengar...
Önskar så att jag var hos Martin och hade det mysigt istället för att sitta på en stol, som ger träsmak efter 3sek, vänta på att man ska varva ner efter allt springande med tallrikar, glas och Gud vet vad...och dessutom hitta datorn påslagen med en lapp från mamma, "snälla stäng av den, kommer inte ihåg hur man gör", när jag visade henne igår, när jag kom hem hur sen som helst, hur man stänger av den..och då passar jag på att ta dagens citat:
"Det är svårt att lära gamla hundar att sitta, men det är inte omöjligt"
Nu, ska jag tvätta av mig sminket, borsta tänderna och däcka i min säng...Godnatt gottfolk!
<3mme
Väckt
I mådags var det pappa som ringde och sa att han hade varit hemförbi, han hade tagit hem posten och sett att jag hade fått brev. Jag klev ur min säng, glad för att ha fått brev, ner för trappan och in i köket. När jag såg var brevet kom ifrån tänkte jag "man brukar ringa om man är intresserad av personen, inte skicka brev, eller?". Så jag öppnade brevet från Långberget, och mycket riktigt var mina tankar rätt, "tack för din ansökan men vi har fyllt de platser som du sökt, vi behåller dina ansökningshandlingar för eventullet kommande arbete". Är så himla trött på att dom tackar en för att man har sökt, de är så vänliga, men dom inser inte att varje gång man får ett nej, tar det på ens, från början, starka psyke...
Men det är ju trevligt att folk åtminstone hör av sig och säger att dom inte har arbete för just mig, än att dom inte hör av sig alls...för då slipper man gå och varndra och tänka i ovisshet. Är bara så trött på att ingen vill ha min arbetskraft, vad gör jag för fel? Är det någon som kan förstå sig på det så får ni gärna höra av er!!!För jag vill inte höra ett "Tack! Men nej tack!" till...
Åter till det jag började skriva om...
I tisdags var det mamma som ringde och väckte mig, hon skulle bara säga att jag fick samma mat som dagen innan. Visst det är jätte vänligt att hon säger det..Men om jag tittar i kylskåpet när jag blir hungrig, så ser jag vad som finns eller inte finns...och om det är tomt får jag väl laga mat, jag är van vid det ju..bott själv i lägenhet i 2år...vad tror hon att jag ätit? vatten? luft? Klart jag fixar något att äta, jag är inte 10år längre!!!
Men mamma kommer alltid vara mamma, även när jag är 40 och ännu äldre..hon är snäll min mamma...men jag är ju inte ett litet barn längre, men det förstår hon inte vissa dagar..och andra dagar ska man vara 30 och kunna allt..men det är väl ungdomens problem, ena dagen är man liten och andra är man stor...that's it!
I går, onsdag så var det min kära storestorestorebror som ringde, Micke. Han, Petra och Ville var till Marieberg för att shoppa lite julklappar...och då ville dom veta vad jag önsla mig för denna jul...Problemet är att när man vaknar så funkar inte hjärnan till 100% på en gång så det stog still...klev ur sängen, ner för trappen, in i köket och kollade på kylskåpet. Där har jag en lista som jag ska skriva upp mina önskningar för denna jul så fort någonting poppar upp i huvudet, tyvärr har bara 2 saker poppat upp, en bok och en cd-skiva, kul!
Som valigt sa jag en tröja, linne eller om ni ser någonting ni tror passar mig...
Det är det värsta med julen och min familj! "Jag vet inte, hitta på något" Den frasen kan alla, väl inövad och den är sagd i hur många år som helst. Från att man fyllt typ 14 så har alla sagt det...Helt sjukt! En hel familj säger det..och alla försöker verkligen komma på något bra att önska sig men det slutar alltid med den frasen...
Men enligt mig så har det hittils gått bra med att "komma på något"! Alla julaftnar har varit hyffsat fridfulla och gemenskapen är på topp, det är det bästa! Jag säger hyffsat, för alltid är det sån stress runt jul, men jag tycker om julen med min familj! Bästa på hela året!!!
Idag blev jag väckt av Charlotte på Aspa Herrgård, hon ville ha mitt kontonummer så att jag kan få min lön, det är inte helt fel att bli väckt för..bara pinsamt att bli väckt av någon annan än vän eller familjemedlem, tyvärr...HOn fråga "Förlåt väckte jag dig?" Jag sa "nädå det är ingen fara" då sa hon "jag tyckte du lät lite sömning" och då sa jag "har bara lite ont i halsen".
För såhär års fram tills april, kommer Mathilda alltid vakna med en stor, uppsvullen halls, en näsa som är ur funktion under den första vakna timmen och en röst som låter som jag har rökt i 50 år...Men jag har lärt mig leva med det..ni tänker, "alla har förkylningar såhär års, hon är inte ensam"...Ja, jag vet att folk är mycket förkylda såhär års, men jag är det konstant i månader och det är ingen förkylning men doktorn vet inte vad det är..mer som en allergi, men jag vill inte va någon hypokondriker så jag är förkyld, bara väldigt länge...
Jag känner nu, när jag har lättat mina tankar om hur ens dag börjar när man blir väckt, att inlägget kanske låter lite negativt, men är man närking så kan man inte rå för det! Haha, vilken lam ursäkt.
Nej, det jag kommer fram till är att det är lungt att väcka mig, så ring gärna på mornarna, för ibland kan det vara spännande att se hur ens dag blir när man är lite kaiko...blir glad när folk ringer till mig, det är bara roligt...så länge det INTE är någon försäljare eller någon som ska ha tag i någon annan än mig, för då blir jag sur och tvär och i ren protest sover jag i ytterligare några timmar, vad klockan än är på dagen!!Haha..
Hittade en fin liten dikt, tror det är från en pensionärsida men vad gör det, den var som sagt fin!
"Duscha din själ varje morgon
spola hat och vrede bort,
ta emot kärlek, ljus och värme!
Andas glädje och förtröstan in,
andas grämelse och misströstan ut.
Tvätta hämnd och avund bort,
låt dig fyllas av evigt liv!
Känn, hur det friska vattnet
spolar din själ!
Känn, hur du föds på nytt!
Duscha din själ varje morgon!"
http://www.seniornet.se/browse.jsp?id=05_14&cikkid=406
Ta hand om er och ni som är ute och kör, det är snorhalt!
<3mme
Helg och Fars dag!
I fredagskväll var det jobbarkväll. Det var inte kul att ta sig ut till Aspa för det snöade skpligt mycket. Det gick inte ha helljuset på för då såg man bara vita snöflingor, och INGENTING annat! Fick köra i 60km/h, inte van vid det på den vägen. Tack för att det var vinterdäck på bilen, säger jag bara.
Det gick bra att jobba, lite stressigt till och från men det fixade sig. Fick sluta 1h senare än planerat, gjorde inte så mycket, mer klirr i kassan. Det som var lite träligt var att när jag hade slutat och gått ut till bilen, redo att dra på stereon på högsta volym och köra hemmåt, så kom jag inte in i bilen. Den var täckt av IS!!! Så det var bara att gå in och be om hjälp. Tom tog med varmt vatten och fönsterputs(?).
Efter mycket möda och 10 min i köld så fick vi upp dörren. Min resa hemmåt kunde äntligen ta fart. Jo, han sprayade fönsterputs på gummilisten, så att det inte ska hända igen, måste säga att jag är lite skeptisk till om det funkar...
Igår var det inflyttningsfest hos Hannah och hennes sambo. Innan det bar av till Örebro så skjutsade jag pappas barndomskompis till Hallsberg för att sedan hämta upp Tina i Kumla och vidare till örebro.
Väl inne i Örebro så parkerade jag hos Martin. Tina och jag gick upp och hälsade på honom och sen gick vi in till centrum. Mötte Sofia S och Karro för att handla paket åt Hannah och Chrille, det blev 5 fina, lila glas från Åhléns. Annie var med på det paketet också.
Jag gick till Martin en sväng innan jag skulle göra mig iordning för kvällens fest.
Sedan så skjutsade Martin mig till Karros lägehet, det är inte mer än max 12 min promenad men det var så kallt...inte bra för klimatet jag vet, men jag försöker faktist tänka på klimatet så ofta jag kan, men man kan ju inte va helt felfri, eller?
Det var en riktigt rolig kväll i alla fall. Först bar det av till Hannah, där var det fullt med folk. Efter några timmar bar det av till MM och sedan spred alla på sig och de flesta skulle hemmåt, men jag skulle sova hos Martin och han va med sina kompisar på Klaras. Så jag tänkte, visst jag är 19 och åldern på K är 21+, jag kan kanske komma in om jag ber riktigt snällt...
Tina och Sofia S följde mig till K och köade med mig i säkert 30min, jättegulligt av dom! Väl framme vid dörrvakten så hoppa dom ur kön och jag fick komma in, hur smidigt som helst, behövde inte ens övertala honom, ibland har man tur! Det är ju skönt, eller hur?!
När jag och Martin+co skulle dra oss hemmåt så blev det först McD, finns det något bättre än en flötig cheeseburgare så där in på småtimmarna när magen kurrat i x-antal timmar?!
Mycket trevlig kväll i alla fall, Tack allihopa!
Idag så var det att sova länge, så skönt att slippa ställa klockan! Käka frulla, duscha och sen bar det av till Clas Ohlsson, även kallat "Gubbdagis". Handlade ett par glasögon till pappa, han hade bett mig om det tidigare i veckan... Sedan hade jag fått till uppdrag av mina bröder, eller jag tog på mig att fixa "fars dag pressent". Det blev pressentkort från CO.
Efter den lilla shoppingen så hämtade jag upp Tina och Sofia S för att åka hemmåt. Stannade på Marieberg för att handla lite åt min kära mor, som hon hade bett mig om. Sen var det 130 hemmåt, haha!
Väl hemma så fick pappa pressenten, han blev nog nöjd tror jag. Bara lilla jag som var hemma och firade idag, de andra har varit utspridda i landet och Europa. Mathias var i Uppsala, Marcus på turné med DAA och Micke jobba.
Mamma hade gjort riktigt god mat som stod på bordet och vänta när jag kom innanför dörrn. Kyckling och potatisgratäng, bröd och sallad. Efterrätt var Fruktkompott och grädde, mummms!!!
Ikväll så har det varit lite målning, tv-tittande och en stund framför datorn. Mathias kom förbi en sväng när han hade kommit hem från U och sa grattis till pappa.
Nu börjar det dra ihop sig mot sängen, imorn är en dag utan planering...blir kanske lite gym och målning, vem vet?
"Gråt inte mer lilla vän. Jag är här och vill trösta dig igen. När ditt hjärta känns tungt, får du lämna det till mig. Lilla barn vad jag älskar dig."
Den bästa låt som Team Orion nåsin spelat!
<3mme
Rak
Tina var också hos Hannah och klippte sig, hon färga håret också, blev jättefint!!!
När vi va hos Hannah fick vi te ock kaka, smarrigt. När vi var klara hos frissan så åkte vi tyill McD och åt, så gott! Var riktigt hungriga...
Försökte hitta en topp till lördagkväll men det var inge roligt för det regna ute och det blev bara jobbigt, så ska kolla en sväng idag innan jag åker hem från Martin.
Ikväll blir det jobb på Aspa, just nu känner jag inte alls för det men det blir nog kul när jag väl kommer dit...
Ska försöka hitta ett par skor som jag kan ha när jag serverar..inte det lättaste sen vill man inte lägga ut en hel förmögenhet på sånna skor..
Ser fram emot imorgon, ska bli kul!!
"Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag"
Fred Åkerström - Jag ger dig min morgon
<3mme
Sne eller rak?
Det är projektet att gå till frisören och klippa sig jag pratar om. Alltid samma grej händer mig. Jag är 100% säker på hur jag vill klippa mig och ändå blir det inte så jag klipper mig...Det är absolut inte frisörens fel, 9 av 10 gånger blir jag nöjd när jag har varit hos frissan. Det är mitt eget fel som frågar andra vad de tycker hur jag ska se ut. Egentligen, borde man göra det?
I detta fall kommer jag nog alltid fråga min frisör samma sak, "Jag har tänkte klippa mig så här, vad tycker du? Vad skulle jag passa bäst i?" Och det kanske inte är hela världen om man låter någon annan bestämma, för en gångs skull, hur man ska se ut, eller?
Idag ska jag ju klippa mig, hos Hannah i Örebro. Min fråga idag är om jag ska klippa rak lugg som jag klippte senast, eller om jag ska ha snelugg som jag haft ett x antal år innan förra klippningen..?
Men den frågan får jag aldrig hjälp med, alla säger "du passar i båda, ta det som du känner för" Tackar alltid för sånna svar, NOT!
Men såklart jag ska ha mitt hårproblem för mig själv, för alla andra har säkert samma ångest innan man kliver in i frisersalongen...eller är det bara jag som är så velig när det gäller mitt hår? Är det bara jag som egentligen bryr mig för mycket om hur långt och lent mitt hår är, och inte tänker på att om man klipper av det så växer det hela tiden, så varför vara så rädd att klippa sig några cm extra?
Jaja, nu har jag tjatat slut om hår, klippning och frisörer för idag...bara sätta sig under saxen och hoppas på det bästa, och man kan inte bli ful av när Hannah klipper än, så inga problem!
Efter lite hår åkt av mitt huvud blir det shopping, lite smink tänkte jag köpa (behövs alltid fyllas på tycker jag), sen en fin topp till lördag, om jag inte hittar det får jag hitta nån gammal t-shirt, närå, letar tills jag hittar.
Ikväll ska jag laga mat med Martin, mysigt, gillar att stå där i den lilla kokvrån och "lära" honom på vilket sätt man "ska" göra, enligt mig vill säga!
vill bara säga att hans låt nedan, har en mening, den säger någonting, även om han kanske inte alltid är seriös så ska man lyssna på denna text!
"Sluta upp att kasta pärlor åt svin."
Magnus Uggla - Pärlor åt svin
"Shame on him if he fool you ones, Shame on you if he fool you twais"
<3 mme
Roadtrip!
När vi kom till Norrköping var det snöblask och skapligt halt med sommardäck, men det löste sig. Vi kom hem helskinnande!
Åt på Chill Out i Motala, kycklingspett med jordnötssås och ris- finns det något bättre? Sedan en fika på Ströget, kaffelatte och en dilikatoboll. Riktigt gott och mycket trevligt sällskap, finns nog inte trevligare!
Efter vår roadtrip släppte Mikaela av mig på Torget i stan. Då gick jag till Letex för att se om de hade någon fin topp till lördagkväll. Ska på inflyttningsfest hos Hannah och Chrille, i Örebro. Dessvärre så hade de inget som föll mig i smaken idag.
Det gör inget att jag inte hittade någon topp, ska ju ändå till Örebro imorn. Bättre utbud där! Ska klippa mig hos Hannah och sen shoppa lite, om jag hittar något. Ska tillbringa eftermiddagen, kvällen och natten hos min pojk. Alltid lika mysigt att ses!
I helgen får jag träffa mina vänner, ska bli kul, vissa var för länge sen man såg, pinsamt längesen till och med...
Nu ska jag krypa till kojs, är ganska trött. Pappa höll mig vaken igår till 01.30 för han visade mig släkttavla och vår egendom, gränsdragningar och några gamla foton. Men det är alltid intressant när pappa berättar om sin uppväxt tycker jag!!!
"Grattis Zinkgruvan nu öppnar Dressman sin nya butik. Köp två skjortor och få en varmkorv med senap av Fshiv"
Min kära bror Batos (Marcus Johansson), skulle driva med min pojkvän Martin problemet var att det var Annie jag prata med, hihi!
Sov sött!
<3 mme
En blandad tillvaro av lugn och spänning!
Det är något visst med att ta en promenad i skogen. Känna doften från fuktig mossa och höra kvistar brytas under ens fötter. Se upp på himlen mellan grantopparna och känna sig uppiggad av den friska luften. Höra den lilla bäcken som pårlar så stilla och fridfull och se Rådjuren ute på gärdet i skogskanten.
Det är när man är ute i skogen och ingen omvärld vet att man befinner sig där, det är där man kan finna lugn och slippa den vardagliga stressen. Släppa alla bekymmer och bara andas in den friska, rena och spröda skogsluften och vara bekymmerslös...
Idag håller jag på att fixa med mitt rum, ett projekt som tagit 4 månader och det ser nästan exakt likadant ut som när jag började. Men ny måste jag skaka om mig själv, plocka in allt i garderoben som ska spara och iväg med resten till någon klädinsamling, det som är oandvändbart får jag väl ta till elden för att få bort från min tillvaro.
Jag har bestämt mig! Idag ska alla kläder dit dom hör hemma!!!Nu är jag trött på mig själv! Önska mig lycka till med mitt mål, skulle vara tacksamt.
Det blir ofta väldigt blandade bloggar från mig, men det kan ju vara bra ibland?
Med tanke på att jag försöker komma som aupair till USA efter nyår så är det endel som man måste släppa taget om, det är inte någon uppofring, det kan jag inte påstå men det är ändå vissa saker som gör det svårt att ta steget att åka. Jag har bestämt mig för detta, att åka som aupair till USA i ett halvår, tiden kommer gå fort och jag kommer ha en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Så jag måste ta steget från vardagens trygghet till något frammande och spännande, annars kommer jag ångra mig senare i livet, då kasnke det är försent att göra det jag vill. Man ska passa på när man får tillfället! Även om det kan göra några ledsna för en stund så kan man inte svika sig själv. Det är nämligen inte bara för en stund, utan det kommer sitta kvar resten av livet. Tänk på det! Ibland måste man vara lite "självisk", tänka på sig själv och inte bara på alla andra. Ta steget, det går ju att ångra sig för det mesta, om du är ung så kan man göra misstag, man lär sig någonting av allt man gör!
Nedan är två meningar som utgör en form utav dikt, tycker det var bra skrivet/sagt...
"En liten resa kan förändra ditt liv.
Om du vågar släppa stegen som bar dig dit."
http://sokrates.webblogg.se/dikter.html
<3 mme
Aupair
Båda vill att jag börjar i januari. Båda har två barn. Båda kvinnorna talar svenska medan de båda männen talar engelska. Båda är hur trevliga som helst. Jag skulle trivas hos båda. HJÄLP!! Vilken familj ska jag ta? Ska jag leta efter fler familjer så jag har fler alternativ eller blir det krongligare då?
"I need you like a heart needs a beat, but that's nothing new" Apologize-Timbaland feat. OneRepublic
<3 mme
Syskon
Med tre äldre bröder lär man sig mycket, det kan jag lova! Det bästa med dom är att dom är så lika men ändå så olika...Tack för att jag har fått växa upp med så kärleksfulla och snälla bröder!!! Visst har man bråkat, tjatat, gråtit osv. men så är det med syskonkärlek...vet att dom alltid finns där, dom är bäst!!!
Jag älskar er!!!<3<3<3
Underbart!
Gick fin fint att jobba dubbelpass igår, var lite trött i ryggen och i fötterna men annars var jag hyffsat pigg i huvudet när jag kom hem i natt...Idag gör jag nog ännu bättre ifrån mig ute på Aspa..ska försöka vara jätte duktig och komma ihåg allt! Det svåraste är att man ska pressentera maten för gästerna, även vinet! Och ni ska veta att det inte är köttbullar och makaroner eller spagetti och köttfärsås...det är Gödkalv med bräss.. Gryere med biscotti och pingenötsolja...saker man inte vet vad det är och som man kan uttala väldigt fel..men det är säker gott! Riktigt fancy och elegance! haha...
Fick nyss ett samtal från Tom på Aspa, han bad mig köpa med lite saker ut innan jag åker..hade tydligen kört ihop sig på frukosten idag, skönt att det inte var jag som jobba och att det inte var mitt fel!!Även skönt att man kan hjälpa till så att de tycker om en... Måste ju ge goda intryck så här i början!
Dagen citat är egentligen gammal men en tjej i servisen på Aspa upptäckte igår vad det egentligen innebar, det var riktigt skoj, för hon hade inte haft en aning innan...lite pinsam situation blev det för henne, men det finns nog fler som använder samma uttryck utan att veta vad det egentligen betyder..
Vet Du vad som menas? Tänk efter...
"Det är inte lätt när det är svårt. Men det är skönt när det går!"
<3 mme
ps. imorgon hoppas jag på en mys- och filmdag!
Dubbelpass
Börjar med turistbyrån, 6h jobb. Men det är inte så mycket att göra så man blir inte så utarbetat, eller vad man kan säga. Om det hade varit en dag i juni jag skulle köra dubbelpass, hade jag inte pallat...
Om några timmar bär det av ut till Aspa Herrgård, 6h servering. De, däremot, tar nog på krafterna tror jag. Första gången jag ska servera på AH, har ju serverat förut men inte där. Lite nervöst men det fixar sig nog.
Så ikväll kommer jag nog vara skapligt utmattad, men så länge man är pigg och fräsch fram tills man slutar är det lugnt...får se till att köra försiktigt hem i alla fall.
Nä, men jag tror det kommer gå bra, sov ju ändå 7h i natt så, jo men det fixar jag! Ni kan ju hjälpa mig att hoppas på det bästa...
Igår pratade jag med en familj från England. De ville ha mig som aupair. Jag vill ju helst till USA ju. Men jag ska prata med familjen från USA först och sen ge svar till familjen i England.
Skulle vara en så otroligt nyttig, lärorik, spännande och rolig erfarenhet att få åka till USA som aupair. Sen vill jag ju träffa Sofia i San Francisco, när hon också är i USA. Hon är ju i Portland nu. Saknar henne, men det går ju bra att skriva på mail och så.
På tal om saknad...jag saknar att ha friheten att skolka från en lektion och gå och ta en fika med vännerna! Det var de bästa med skolan ju! Haha, nu ska ni inte tro att jag inte skötte mig, men man måste få vara lite busig ibland...
Saknar även att bara kunna ringa en vän och säga, ska vi hitta på nått? Visst kan man ringa och fråga, men det krävs jämt sån planering för att man ska kunna träffa några utav de man gillar bäst! Varför måste det vara så?
Det måste väl inte det egentligen, men det blir alltid så. Varför är vi så komplicerade varelser och så planerade? Eller är det bara jag som är sån?
Just ja, måste ju berätta om bowlingen...
Jag vann från fel håll. Jag är inte alls en dålig förlorare men jag vill ju vinna! Haha, jag förlora som vanligt! Ska ni bowla, vill ha en säker vinst, då ska ni möta mig i en match!
Jag är ändå inte dålig, fick ca 5 strike och ca 5 spare...men de andra var bättre, eller hade mer flyt kanske man kan säga.
Mathias vann, 197p. Johanna kom tvåa, 175p. Martin kom trea, 173p. Jag kom sist, 167p. Mathias utklassa oss kan man säga, men vi andra var ju hyffsat jämna...
Det var en rolig kväll och Taccon var god!
Vad blir det för citat idag då?
Det blir från en ung kvinna (ca 32 år) som går på mitt gym. De har stegräknare på deras jobb och den som går längst vinner något "fint" pris.
Jag tyckte det var en klockren kommentar som hon gav:
"Jag är ju ingen tävlingsmänniska. Men jag ska vinna!"
<3 mme
Deras förlust
Men det ämnet får jag ta en annan dag, för jag har andra tankar nu, tyvärr...
Ringde till Branäs på lunchen, får till svar "som det ser ut just nu är inte du en av dom som vi väljer mellan, så just nu ser det ut som ett Nej" Dom kan ta sig i brasan! De är deras förlust, men de förstår dom väl inte...
Så nu blir det plan b, som inte är fy skam det heller.
Håller på att fixa så att jag kan åka som aupair till USA. Pratar med en familj som är finsk men pratar svenska. De bor i norra Phoenix och har 2 pojkar, på 2 och 4år. De verkar jättetrevliga så jag hoppas dom väljer mig!
Nu lägger jag allt krut för att forska om visum, försäkringar och allt som behövs att planeras, för om denna familjen inte väljer mig, så ska jag leta tills jag hittar en annan familj som jag kan tänka mig att vara hos.
Försöker att se framåt nu. Bara jobbigt att få ett nej, när man vill något så otroligt mycket!
Ikväll ska jag bowla med min pojkvän Martin, min bror Mathias och hans flickvän Johanna. Det ska bli kul! Först Tacco hemma hos brorsan:D Hoppas dom kan peppa mig nu!!
Citat för idag har ni ovan, de svider i bröstet och klumpen i halsen är fortfarande kvar...
Må gott och ta hand om er!
<3 mme
