.

Jag skickade in 10 olika ansökningar (sammanlagt söktes 43 sommarvikariat) i helgen. I mmåndags eftermiddag såg jag att jag fått mail från en av arbetsgivarna med en förfrågan om intervju. Igår styrde min handledare upp att jag kunde få gå efter mitt pass. Så helt oförberedd gick jag in och där fanns en enhetschef, en arbetsterapeut och en fysioterapeut. De berättade om jobbet och ställde sedan frågor till mig, sedan fick jag fråga mina frågor. Jag gick därifrån och kände att jag hade svarat relevant på samtliga frågor och gjort mitt bästa. Idag kom min handledare och frågade hur jag tyckte att intervjun hade gått. Jag sa att jag tror det gick ganska bra att jag iaf inte gjort bort mig. Hon sa då att hon fått mail från den enhetschef som intervjuat mig att hon tyckte jag hade gjort ett gott intryck och att hon gillade mig, handledaren hade även pratat med arbetsterapeuten som var med på intervjun som sagt att hon var positivt till mig. Detta var verkligen så roligt att höra, så hur det än går så har jag gjort mitt bästa vilket känns riktigt bra. Jag ska inte sticka under stolen med att jag ser fram emot fler intervjuer, jag hoppas jag får gå snarast, så många beslut ligger framför mig och jag vill ha alla "spelbrickor" så jag kan fatta ett riktigt beslut som är bäst för mig. 

Håll tummarna fina ni, för fler intervjuer. 

Idag köpte jag mig en fin nyckelring innan praktiken, enett ankare som står för hopp. Och hoppet finns hos mig, alltid! Den är från Edblad, min vän Mikaela har gjort att jag fått upp ögonen för det märket och jag kommer hädanefter skylla alla smyckesinköp från det märket på henne hehe!

<3mme

De senaste dagarna har jag kunnat hjälpa. På en grupp på Facebook efterfrågades det om någon som kände någon i staden X i landet Y. En mamma som har fått uppehållstillstånd försöker få hit sina tre små barn som fortfarande är kvar i hemlandet. Direkt kom kommentarer om att vi ska ta hand om de som finns i Sverige innan vi kan hjälpa andra. Och jag tänkte bara att det är så tråkigt att alltid skriva massa negativa kommentarer, kan man inte svara på frågan som ställdes av någon som försöker hjälpa sina medmänniskor kan man lika gärna vara tyst. Jag tänkte skriva att om jag hade känt någon hade jag självklart hjälpt. Men så tänkte jag efter. Känner jag någon i landet Y? Nej men jag har ju varit där men inte i staden X. Den enda jag vet som har kontakt där är bara en fabrik för dennes varor, nej känns långsökt. Så kom jag på. Min kollega är ju från detta land. Jag kan ju faktiskt fråga om kollegan möjligen kan hjälpa. Jag skrev detta som kommentar. Frågade kollegan. Sammanförde de två i ett pm. Där hade jag gjort det jag kunde. Vilket har lett till att familjen i nöd får hjälp. Jag är så glad att jag kunde göra det lilla som ledde till något större. Tron på mänskligheten finns och tron på att alla kan göra något är stärkt. Bilden nedan såg jag idag på Facebook och det kändes som den var riktad till mig. Jag delade den vidare på min egen sida och i gruppen som frågan ställdes i, som en spark i baken till alla som bara sitter och tycker, ut i världen och gör istället! 

<3mme

Jag har varit sjuk i några dagar, missat två dagar av praktiken första veckan, skittråkigt! Imorgon missar jag jobb också.. 

Idag var jag piggare än föregående dagar så jag bestämde mig för att ta tag i något jag tyckt varit jobbigt, att söka jobb. Men det första jobbet som dök upp när jag knappade in min sökning "Arbetsterapeut" "Sverige" "Örebro län" kom ett jobb upp som jag inte sett förut. Semestervikariat till Askersunds kommun, distriktsarbetsterapeut. Ivrigt la jag in allt för att söka, kollade igenom att jag gjort rätt och skickade sedan ansökan. Jag blev så nervös att jag började må illa. Jag vill så gärna ha en intervju, i min hemstad, för bra för att vara sant? Håll tummarna! 

Skickade iväg några ansökningar till men jag måste erkänna att det tar på krafterna att söka jobb. Skriva i samma uppgifter gång efter annan, efter några så kände jag mig som mattadoren i Ferdinand, jag ville slita mitt hår, det var nog mest för febern skull. Imorgon blir det att söka fler jobb. Som sagt håll tummarna! 

 

Ikväll har jag sett På spåret, Nina Persson i love you! Hon är ju bara så bra!

<3mme

<3mme