.

Dagen började med ett samtal från Grekland. Sofia kommer bli nästan 3h försenad. Men det är ju bra att veta i förväg så man slipper sitta på Arlanda och vänta, då kan jag mysa med pärona en stund idag. Så för mig kom det något gott ur det iaf.

Nu har jag kollat på lite GG och ätit frulla. Det är dags för att hoppa in i  duschen och fräscha till sig. Sedan blir det att ta hand om disken och lite tvätt.

Skatten rullar mot älskade Askersund runt 14, hoppas jag. Då ska hon bli omskodd för vintern. Sedan är det scouterna, vi ska vara ute idag så det är bäst att bylsa på sig!

Kvällen blir en sväng förbi mamma och pappa. Och sedan blir det en tripp till Arlanda som sagt. Natten spenderas hos Sofias päron i Åmmeberg.

<3mme

Bitchen i mig kommer alltid finnas där, hur mycket jag än behärskar mig. För när någonting är vrickat så håller denna lilla bitchen inte tyst, utan ut ur munnen kommer det som är befogat för att det är nog. Jag är trött på människor som inte låter andra, av samma art, vara lyckliga.
   Back off och hacka löken istället för att hacka på människor. Var snäll och berätta inte allt vad du tycker och tänker om allt och alla. Jag, som många andra, vill inte veta! 
   Varken tala eller skriv, innan du tänkt på om du själv skulle vilja höra/se samma sak om rollerna var ombytta!

Nu ska jag ha en lugn, tyst natt utan pikar! Och jag ska drömma alla de fina drömmar jag längtat till att få vara med om under dagen.

"It's oh so quiet, it's all so still!" Thank God!
<3mme

 

<3mme

I morgon åker jag och Tina till Arlanda med min skatt för att hämta Sofia!

Så i morgon blir det att byta till vinterdäck och tanka bilen full!



<3mme

I fredags fick jag mysa i Köping hos Michaela och Emma, tack för gotterierna Michaela!

Idag har jag fått träffat Karolina för en lätt lunch och lite shopping på min rast i Göteborg.

På onsdag ska jag och Tina hämta Sofia på Arlanda.

Nu är frågan när jag får se Annie och Mikaela? <3 <3

Varje gång jag träffar mina fina vänner så känner jag hur mycket jag saknat dom, även fast man ibland är sämst på att höra av sig, så vet jag att ni är vänner för livet!

Varje gång jag lämnar er, då känner jag smärtan i hjärtat och jag saknar er ännu mer!
Men som jag sagt förut, så är det en bra känsla fast det gör ont, för att det gör så ni alltid är med mig!

All kärlek till Er! Vill bara ge en stoooor vaaarm KRAM till alla på en och samma gång och aldrig släppa, thii!
<3mme

"Hey babe, your hair's alright.
Hey babe, let's stay out tonight.
You like me, and I like it all.
We like dancing and we look divine.
You love bands when they're playing hard.
You want more and you want it fast.
--
Rebel rebel, you've torn your dress.
Rebel rebel, your face is a mess.
Rebel rebel, how could they know?
Hot tramp, I love you so!"



<3mme

Jag funderar över alla de små val jag gjort genom de dryga 22 åren jag funnits. De små valen som har kommit att påverka mitt liv till så det ser ut idag.

Gick på lekis ett år tidigare, alltså när jag var 5. Så jag fick börja "ettan" ett år tidigare, när jag var 6 istället för 7. Men det tackade jag nej till, för jag ville gå med min dåvarande bästis.
   Hade jag gjort annorlunda, hade hela mitt liv sett annorlunda ut. Men jag är otroligt glad över det val jag gjorde som 6-åring. För jag har haft bra klasskompisar genom grundskolan tack vare det.

När jag skulle välja gymnasium, så visste jag redan som 8-åring, när min älsta bror Michael tog studenten, att Alléskolan i Hallsberg inte var något för mig. Och det kände jag när jag var 16 år också. Så jag sökte till Vadstenagymnasiet. Om jag inte skulle komma in där, ja då fick jag väl gå Estet/Bild eller Bygg/Målare, så jag önskade verkligen högst av allt att jag skulle få gå i Vadstena. Och det fick jag. 3 år av många roliga bravader! Många människor som jag aldrig skulle ha träffat om jag varit kvar i Närke. Men tänk alla de människor jag inte träffade i Närke. Det gör ingenting, för nu när jag bor här i Örebro så har jag hittat fina närkingar efter gymnasiet, som förmodligen är bättre än de jag hade lärt känna under skoltiden.
   Så även detta val är jag mycket nöjd med!

När jag på vintern 07/08, var trött på Sverige och arbetsmarknaden här, bestämde jag mig för att åka som Au pair. Jag hade två familjer att välja på, som ville ha mig och som jag ville åka till. En familj var i England, den andra i Phoenix USA. Men så kom eskedet, att jag skulle få börja på SJ som tågvärd över sommaren, om jag ville ha tjänsten. Mina tankar då var, Au pair kan jag åka som i höst om jag inte får fortsätta på SJ.
   Även detta valet har påverkat mig mycket! Jag har träffat härliga människor som jag är mycket glad över att ha som kollegor och vänner. Hade jag åkt som Au pair, hade jag haft en annan erfarenhet, jobbat utomlands och kanske stannat utomlands? Vem vet. Annars skulle jag lika gärna kunnat åkt hem efter 1 månad för att jag saknade Sverige. Men de lär jag aldrig få veta.

Och det är bland annat dessa tre val som gjort att jag är där jag är nu. Och det är detta som sliter och drar i mig. För jag vet att alla val man gör, kommer ha betydelse. Men vad vill jag? Vad har jag för valmöjligheter?

Därför skulle jag vilja vara lyckligt ovetande om att alla val har konsekvenser, för jag tror att det är enklare att välja då. För jag var modigare när jag var yngre! Nu är jag bara en fegis som lutar sig mot tryggheten. Jag måste våga hoppa! Men först måste jag bestämma mig för vad det är jag hoppar för att nå!

Alla dessa val.. Det är som Piff och Puff irrar runt i huvudet på mig just nu! Eller den där Hackspätten i "Kalle" på julafton, barabapabapabapa!





"hva tænker du når du ser dig i spejlet
hvordan er jeg dog egentlig havnet her
det var jo soleklart du vidste jo
hvordan livet skulle være

og du længes efter fremmede himmelstrøg
ka næsten mærke vinden i dit hår
du sir til dig selv, jeg gør det
det bare et spørgsmål om hvornår"



<3mme

Jag har bestämt mig, jag ska springa nästa år också! Då har man något mål med sin träning. Så vill jag springa VårRuset såklart, men det är ju "bara" 5km.

Har hittat bild på mig från loppet; så jag bjuder på den, som bevis för att jag faktist sprang! Och JA, jag är helt utmattad på slutspurten när bilden är tagen, 1 mil gör sitt på kroppen, med tanke på att jag aldrig hade sprungit 1 mil innan loppet (och inte heller efter loppet för den delen, haha!)



På TV4play finns också ett sammandrag från den 5:e september, ca 20 minuter.
Och här kan du se mig springa i mål om du skriver in mitt startnummer, 8082. Då ser du mig i vänstra delen av bilden, sträcker upp armarna precis vid mållinjen, haha!

Jag slutade på 1:10:36, jag var nöjd, stolt och extremt trött när jag kom i mål. Nästa år slår jag den tiden såklart!


Det var den egoboosten! Kommer va kul att se tillbaka på detta inlägg nästa år!

<3mme

Jag är så otroligt glad över att jag har hittat så många fina, underbara och härliga människor att ha runt mig. Ni förgyller alla mina dagar, bra som sunkigt svarta. TACK!

<3mme

Klicka på play och vänta tills hon börjar sjunga, sedan är de bara att njuta av bilderna som tar mig tillbaka till 10 dagar av  ren lycka och förälskelse till denna otroliga stad!




















Ta mig tillbaka!

<3mme

<3mme