.

De senaste dagarna har jag kunnat hjälpa. På en grupp på Facebook efterfrågades det om någon som kände någon i staden X i landet Y. En mamma som har fått uppehållstillstånd försöker få hit sina tre små barn som fortfarande är kvar i hemlandet. Direkt kom kommentarer om att vi ska ta hand om de som finns i Sverige innan vi kan hjälpa andra. Och jag tänkte bara att det är så tråkigt att alltid skriva massa negativa kommentarer, kan man inte svara på frågan som ställdes av någon som försöker hjälpa sina medmänniskor kan man lika gärna vara tyst. Jag tänkte skriva att om jag hade känt någon hade jag självklart hjälpt. Men så tänkte jag efter. Känner jag någon i landet Y? Nej men jag har ju varit där men inte i staden X. Den enda jag vet som har kontakt där är bara en fabrik för dennes varor, nej känns långsökt. Så kom jag på. Min kollega är ju från detta land. Jag kan ju faktiskt fråga om kollegan möjligen kan hjälpa. Jag skrev detta som kommentar. Frågade kollegan. Sammanförde de två i ett pm. Där hade jag gjort det jag kunde. Vilket har lett till att familjen i nöd får hjälp. Jag är så glad att jag kunde göra det lilla som ledde till något större. Tron på mänskligheten finns och tron på att alla kan göra något är stärkt. Bilden nedan såg jag idag på Facebook och det kändes som den var riktad till mig. Jag delade den vidare på min egen sida och i gruppen som frågan ställdes i, som en spark i baken till alla som bara sitter och tycker, ut i världen och gör istället! 

<3mme