Det maler mer än en kvarn
Mycket tankar som gnager och jag har försökt komma igång med att läsa lite kurslitteratur. Men det går inte att fokusera. Martin ligger på operationsbordet, eller nu borde han ligga på uppvak. Han har varit sövd och jag väntar bara på att få höra hans röst så allt har gått bra. Alltid en risk att bli sövd. Han har "fått ett nytt' korsband i sitt högra knä. De tar en sena från baksida lår. Den växer tydligen ut igen, senan alltså.Sedan så tänker jag extra mycket så här års på dem som inte längre är i jordelivet. Idag är det 11 år sedan morfar checkade ut. Varje år som går, alltid lika jobbigt just denna dag. Jag saknar honom så mycket!Ja jag är känslig när det kommer till människor som står mig nära. Och det får folk tycka vad de vill om. Jag tillåter mig iaf att känna och det är det inte alla som vågar.Sov dåligt och inte många timmar i natt. Så nu ska jag äta lunch och "sova middag" och hoppas Martin ringer och säger att jag kan komma och hämta hem honom.Snön vräker ned. Hoppas det blir en vit jul.Jag tar tag i böckerna när jag sovit, kroppen kanske är piggare på det då? Hoppas kan man alltid.I kväll ska jag åka hem till Askersund. Ja, det kommer alltid vara hemma. Inte för att Örebro inte är hemma, det är det. Men jag åker aldrig bort när jag åker till Askersund, jag åker alltid hem.Det är dags för scouting, idag är det övning inför nästa veckas lucia/julavslutning. Det gör mig varm i själen att få vara del av denna scoutgrupp.Behövde skriva av mig lite. För en stund känns det lite lättare i hjärtat.<3mme
Kommentarer
Trackback
