.

En tid att minnas de som inte går på denna jord längre. Och jag minns, med glädje men det gör också ont. För jag saknar er, morfar Sture och mormor Eva och farmor Rut. För det är ni som har lämnat detta jordeliv, som jag känner. Jag har så många minnen, så rädd om dom. För jag vill aldrig glömma er. Era skratt, era röster, eran lukt och era kramar, era råd och era bus. Jag älskar er och saknar er så mycket. Kan inte rå för att tårarna rinner, men det är saknaden. Jag vet att ni har det gott nu där ni är. Tack för allt det ni gjorde för mig under min uppväxt. Ni betyder så mycket, ni finns långt inne i mitt hjärta och kommer alltid att stanna där. <3mme