.

Morfar, just idag saknar jag dig. Så otroligt mycket. Jag klev upp ur sängen, kände mina vanliga skavanker, då kom din röst från ingenstans och påminde mig om att "de goar öiva snaarjt". Behöver dina kloka ord just nu. Du är nog den klokaste jag vet. Så finns du uppe i de blå och inte på jorden. Önskar jag kunde ringa till dig. Sitta vid garageväggen och filosofera med dig. Min älskade moffa, du va så stark. Varför skulle du behöva plågas så av alla sjukdomar. Varför kunde inte du få fortsätta leva hos oss? Efter snart 10 år kan jag fortfarande höra din röst, dina skratt och känna din lukt. Men jag vet att du är med mig.
Ja de va en kväll i juni, då när sommarn är som bäst. Hon dansade för morfar som hon gillar allra bäst. Hennes morfar satt och nynna på en sommarmelodi. Plötsligt spratt de till i gubben, han blev ung och han blev fri!
<3mme