.

Ibland känns det som om jag inte kan andas. Beslutsamheten är som bortblåst och det har många gånger varit mitt syre. Inte konstigt när man inte kan bestämma vilken väg man ska ta. Står där i vägskälet och är obeslutsam. Ingen luft..

Ser på mina närmsta älskade vänner, som jag inte kommer släppa ur siktet i första taget, hur de väljer sina val. Jag ser på min familj och kärlek. Jag observerar och funderar. Snart är det min tur. Man får bara vänta in rätt tid och plats.

För tillfället försöker jag hitta syret igen.<3mme